TOPP 100 MEST LÄSTA BLOGGARNA
FASHIONSTARS
SHOPPA MODE ONLINE
Jag tycker inte någon läsare har rätt att klaga på min kropp
Är det inte knäppt? Varje dag blir alla matade med starka slogans så som ”var nöjd med dig själv!” ”du duger som du är!” och ”var stolt över din kropp”. Vi läser texter som innehåller starka slagord så som ”självförtroende”, ”lyckligare” och ”peppa”. Allting handlar om att alla ska vara nöjda med sig själva. Man ska vara nöjd med sin kropp. Man ska bättra på sitt självförtoende och bli en lyckligare människa bla bla bla. Jättebra att allt detta snacket finns! Verkligen. Men sen kommer det någon, som faktiskt är nöjd med sig själv. Som rakryggad kan gå ut och säga ”jag är nöjd med mitt utséende, och jag behöver inte ändra på något!” Blir alla glada då? Nej. Då är denna personen en uppstickade och ska genast tryckas ner lite. Vem tror hon att hon är? Så snygg är hon väl inte? Kan inte nån bara säg till henne?!
Det jag ville skriva om i detta inlägget är min kropp. Eller rättare sagt min vikt. Ni som läst min blogg ett tag, vet att jag inte väger mig. Jag har inte gjort det på flera år. Jag tycker siffror är onödiga och alldeles för lätta att bli fixerade vid. Jag vet alltså inte riktigt om jag går upp eller ner i vikt då och då, och det är faktiskt väldigt skönt. Varför ska man veta det? Jag äter mat när jag är hungrig, tränar när jag känner för det och käkar godis när jag är sugen. Så enkelt kan det faktiskt va.
Jag har fått väldigt mycket mejl och kommentarer senaste tiden. Där folk frågar om min vikt. Frågar varför jag börjat banta. Jag har inte bantat! Ni vet att jag är emot bantning för dem som inte behöver det. Jag har väl helt enkelt gått ner i vikt ändå, sånt händer. Men jag fick en ganska obehaglig känsla i magen då några läsare skickade mejl, som var ganska spydigt skrivna. En av de sa att hon såg att jag gått ner i vikt. Att hon äcklades av hur mina revben stack ut på mina bikinibilder, och att jag hade blivit som alla andra bloggare. Att jag börjat banta, och blivit äckligt smal. En annan sa att hon hade sett mig i verkligheten några gånger, och då spanat på min kropp, och kommit fram till att den blivit smalare och smalare. Och att detta inte var okej. En annan läsare skrev via facebook att säga att jag borde gå upp i vikt igen och bli cool, så som jag var innan.
Snälla, söta, underbara läsare, sluta kroppsfixeringen! Om jag faktiskt inte bryr mig om ifall jag har några kilo för få eller för många – varför ska då ni göra det? Jag är en offentligt person, det vet jag. Så jag vet att det kanske är sånna här smällar man kan få ta. Att folk lägger sig i ens privatliv lite för mycket. Men jag bryr mig faktiskt inte om att min revben sticker ut ibland. Jag bryr mig inte om jag går upp eller ner i vikt. Jag väger mig ju inte ens! Stor som liten, tjock som smal, lång som kort, alla är ju fina! Eller hur?! Tänk om jag skulle klaga på er, så som vissa bloggläsare klagar på mig? Det skulle ju bli superknasigt.
Många kompisar har också påpekat att jag ser smalare ut. Många på ett vänligt sätt, andra lite oroliga. Men oroa er inte för mig! Jag och min kropp mår bra. Jag har inte gjort något medvetet för att gå ner i vikt, det har bara blivit så. Och helt ärligt – jag märkte det inte ens för ens ni bloggläsare började påpeka det. Visst är det knäppt? Jag kommer inte göra något för att få tillbaka mina kilon. Kilorna kanske kommer tillbaka i höst. Kanske inte. Vi får helt enkelt se! Men några kilon hit och dit? Vem bryr sig? Om jag nu är nöjd med min kropp, oavsett vad, så tycker inte jag att någon läsare har rätt att klaga på den.
Ta hand om din kropp – så tar jag hand om min ♥
